Delhi Belly

Stepping out of the airplane and taking a breath of air in Delhi is a slap in the face. You will get cleaner air if you wrap your lips around the exhaust pipe of a rickshaw.

Landing at Delhi Airport at 2 am only to be taken to a fraudelent tourist agency by a taxi driver determined not to take you to your hotel, is another slap in the face.

Actually the slaps continue landing in your face in the form of pushy rickshaw drivers, dodgy touts, overnight buses with speakers wailing punjabi disco in your face night, people or cows making a pee-pee or a ka-ka next to your sidewalk dinner, homicidal drivers with horns mounted on the inside pointing towards the passangers- and the list goes on and on.

But along with irritation and hatred comes love for this endlessly strange culture. And slaps are varied with pats on the back consisting of beautifully dressed women flashing a wry smile, divine cuisine and chai (the delhi belly that occasionally follows, is perhaps not as divine), generous and hospitable people- the list is definitely longer than the one before.

Enjoying a cup of first class chai during the morning rush, in the alleys of central Delhi

At home in Old Delhi.


Man ironing using hot coals, Central Delhi









A shop in the hectic and varied streets of Old Delhi

A cycle rickshaw driver in the mad hustle Old Delhi

A small production of detailed fabrics, Central Delhi

The Jama Masjid in Old Delhi is the largest mosque in Asia

Fatehpuri Masjid, where men were bursting out in primal screams
when participating in the traditional singing and praying

Floating on to Rajasthan, a state in northeastern India which is not only roughly the size of france- but travelling through it also proved to be somewhat of a crash course in french since allmost all the travellers i met were french. 'C'est la monde en France' they simply answered when i asked why.

Along to arabic style flutes and drums these boys were performing a welcoming
dance ceremony to the hords of hungering tourists

A Saddhu (holy man) sitting outside the Amer Fort

Many buildings in Rajasthan have the same blue colour- it is said to repell heat and insects.

Traffic in India abides to its own laws of fysics

A team of a missguided dog and two deviant monkeys up to no good

Sista tva veckorna i vietnam bestamde jag mig for att bege mig ivag pa en resa med en rysk motorcykel fran 1950-talet. Jag dopte den till Natalya- 'The sneaky Russian'.

Den fungerar bast nar den ar lerig, och har fatt smeknamnet 'The Iron Buffalo' av nordvietnameserna. Minsken har setts transportera allt fran hastar till bubblande fisktankar och tog mig over 200 mil genom knadjupa lerpolar, branta stigar och djupa forsar utan minsta hostning eller klagan.

Fardrutten var halvt improviserad, men den slutade med att jag rundade de Tonkanesiska Alperna i vast, upp till kinesiska gransen i norr, vidare till kusten av det Kinesiska havet och tillbaka till Hanoi dar jag borjade tva veckor innan.






Har pa en slingrig stig mellan risfalten (som vietnameserna lyckas fa att frodas pa de brantaste bergsluttningarna)- ett par dagars fard vast om huvudstaden, Hanoi.






Efter lite mindre an en vecka hamnade jag uppe i kalla, bergiga Sa Pa dar jag blev bjuden pa middag traditionell vietnamesisk midddag (mina nyfunna vanner berattade for mig att det var en gul hund).

Ovantat gott maste jag saga- kanske en aning for mycket fett.

Det ar extremt oartigt att tacka nej till en skal- 'Tok soch kwai!!' (100% pa vietnamesiska).
Jag har aldrig sett maken till den rad av olyckor killen mitt emot mig lyckades fa till med sin motorcykel efter middagen. Vietnameserna runtomkring bara garvade och han reste sig upp var gang utan en enda skrama. 'Superman, superman' sluddrade han och satte kurs mot nasta trottoar.

Har bara nagra kilometer soder om den kinesiska gransen motte jag nagra av lokalborna i en av byarna- kladda i helsvarta klader, svarta baskrar, fattigare an fattigast och otroligt skygga.

Under resan var motena med dessa markliga folkslagen otaliga, men det har var egentligen det enda tillfallet da jag fattade modet att ta upp kameran for att pa nagot satt trycka ihop stunden i ett futtigt fotografi.

En dag bestamde jag mig for att ta en vag som annu inte dykt upp pa kartan. Jag foljde en smal vag som slutade vid en flog, dar jag fragade jag nagra vagarbetare vart narmaste bro var- de bara skakade pa huvudet. Efter en liten stund dok ett par kids pa andra sidan upp med en bambuflotte och paddlade entusiastiskt over till mig.

Minsken ar gjord av stal, och vager ungefar hur mycket som helst. Jag kastade en skeptisk blick mot flotten och kidsen, och sag bara ogon fyllda av dollartecken och stora leenden. Alternativet till att ta den har lilla farjan var att backtracka en och en halv dag, so what the hell tankte jag. Nar vi gled nedfor floden, och jag hade bada fotterna i ett stadigt grepp pa flotten for att halla cykeln pa plats, tankte jag i sann narke anda 'det gar alllldrig'- men ifall det gor sa vill jag banne mig ha ett fotografi, och tog upp kameran.

Det har var forstas innan jag kande det iskalla vattnet sakta stiga uppfor benen.

Och ja, jag rakade av mig haret kvallen innan efter ett misslyckat sjalvfriseringsforsok. Det borde vara obligatoriskt med alkotest pa saxar.

Jag tanker 'kanske anda lite Tomas Anderson Wij over det hela' -andra tanker sakert nynazist. Kanns anda som nagot som maste goras iaf en gang i livet.

Efter tio dagar utan ett enda mote med en annan vasterlanning borjade resan av forklarliga sjal stracka sig till djupare nivaer. Nar jag en dag seglade ned for en lang backe med avstangd motor- kanske holl jag pa att 'finna mig sjalv', kanske holl jag att komma till nagon slags slutsats av vad flera dagar av tystnad och reflektion hade generat- hursomhelst blev jag drastiskt avbruten av en vietnames som brande forbi pa sin vinande och rokiga minsk med fyra stycken livs levande grisar bakpa- skrikandes for allt vad de var varda. (Helt klart mest synd om han till hoger som fick suga pa avgasroret genom hela resan).

At helvete med slutsatser tankte jag, gravde fram kameran och jagade ratt pa den galna grishandlarn.






Jag ar just nu i Borneo for att spana lite pa orangutanger och agna mig at lite dykning. Kan handa att en uppdatering dyker upp innan aterkomsten- annars syns vi om nagra veckor!

Uppe i Chang Mai var det som sagt trekking som var pa schemat. Vi besokte en av Kharenstammarna som emmigrerat fran Myanmar och lever nu i stora antal som flyktingar i norra thailand. Jag fragade guiden vad de hade for religion, och han svarade att de ar starkt troende kristna men har inte riktigt greppat alla delar i religionen- de tror t ex att Jesus kommer komma tillbaka i militarjeep och komandoklader. Nedanfor syns Pea- det senate tillskottet i stammen.







I Chang Mai firades vattenfestivalen Songkhran (kinesiska nyaret) riktigt ordentligt.





5 dagar av konstant vattenkrig i hela staden. Good times!

Hyrde motorcykel en dag- roligaste tvspelet jag nansin spelat! Proppfulla, 5 filiga motorvagar och galna kids med hinkar av is och vatten overallt. Trafiken har ar valdigt annorlunda, det rader en strikt hierarki- stort forst forstas. Jag korde ocksa pa snabbast forst, men insag efter ett tag att ingen annan verkade bekant med regeln.

Muay Thai! Helt klart en av de basta formerna av underhallning i Thailand. Sanslost brutalt, men liknar till viss del valdigt mycket en dansform med enkel och rytmisk musik spelad av en orkester vid sidan av.

Kvallens forsta match var mellan tva 10 ariga kids, och slutade med att ena blev nedknuffad genom repen pa betonggolvet nedanfor. Valdigt olustigt, men tur nog var resten av opponenterna aldre och det blev en riktigt hojdarkvall med tre ladyboys som avslutade kvallen med mycket vacker dans till 'YMCA' och andra hits.

Dessa unga man tog pa sig ogonbindlar och slog varandra fordarvade sista rundan till forman for valgorenhet. Vilka hjaltar!

Vidare till Laos pa 2 dagars slowboat charter via Meokongfloden. Taket var las och soldack och nedanfor rockades bongotrummor och kopiosa mangder alkohol.

Ett vattenfall utanfor Luang Prabang, komplett med flygande munkar och azurblatt vatten!

I Laos lyckades jag med nagot slags hat trick vad det galler turistolyckor- eller vad man ska kalla det. Forsta var att lyckas med timingen av en redig riswhiskeybakfylla, och akut matforgiftning som resulterade i en dag av hulkande blod vid toaletten och foljande i sangen. 'Nagot for bloggen' sa Kerri med ett leende.

Forsta maltiden pa 50 h med Kerri i en charmig fransk restaurang i Luang Prabang. Sweet!

Andra tricket var, 'Bli biten av apa i djungeln'. Handelseforloppet var som foljer; Jag stannar for att fota apan, apan hoppar upp pa mig och borjar plocka loss (??) vilket hursomhelst var en jakligt cool upplevelse. En Laos gubbe som ager en restaurang i narheten kommer for att ge apan en banan, vilket den inte vill ha.

Gubben lyfter upp apan som far hets och biter min hand. Lite halvt chockad fragar jag gubben 'Is this monkey nuts?', som naturligtvis inte hade nagon aning om vad jag pratade om. Han hamtade istallet en flaska hembrant riswhisky och gav mig en slurk, sig sjalv en slurk och sedan mitt sar en liten slurk. 'No problem!!'

-'Ar du galen, lille van?'

Skeptisk akte jag och Kerri till sjukhuset och berattar for en lakare vad som har skett. 'You ar the father of a monkey and your son bite you!' svarar lakaren med ett gigantiskt leende. Han ger mig en vaccinationspruta och order om att ta en igen efter 3 dagar. Nar jag tre dagar senare uppsoker en lakare i Vientienne, huvudstaden i Laos sager han at mig att utan en hemoglobinspruta (eller nat sant) i kombination med forsta sprutan ar vaccinet verkningslost. Happy days om man har hypokondriska tendenser!

Tur att man har en psykologilararrinna pa pakethallaren som kan overtala en att man inte har rabies. (Tredje tricket var for ovrigt att bli arresterad for 'fortkorning'. Det kostade hela 35 kr att muta snuten). Har ar vi i Vang Vienne, en stad som ar kand for 'tubing', vilket gar ut pa att flyta nedfor en flod pa ett bildack och stanna till vid barer dar dragna backpackers slanger sig utfor 8-9 meters lianer. Genialiskt!

I varldens mest bombade land ar man givetvis ganska aktsam for landminor etc, men nar Kerri sag ett mangotrad i djungeln fullt med vilda mangos var det inte mycket att tveka over- vi rusade dit och kakade vad vi kom overens maste vara varldens godaste mango. 'Its a party in my mouth, and everyones invited!'

Punka pa motorcykeln!! I vantan pa reparationen passar jag och Juan att inpektera stjarnhimmeln.

130 meters vattenfall pa den Bolavenska platan.

En snubbe som livnar sig som geckojagare.

Jag och nagra Laos killar delar pa taket av en lokalbuss fran Vientienne till Pakse. Gissa vem av oss som aldrig suttit pa taket av en buss forut?

Four thousands islands ligger precis pa gransen till Kambodia och ar otroligt avslappnat och relativt oupptackt av den enorma strommen av backslackers. Eftersom det bara finns en uttagsautomat i Laos och att jag ar otroligt oorganiserad sa vaknade jag upp med 45 dollars i fickan- vilket jag raknade skulle precis racka till Pnom Penh, huvudstaden i Cambodia (narmaste uttagsautomat).

Pengarna rackte precis till Cambodianskt visum men likt mobbarna pa en lagstadieskola snodde soldaterna vid gransen mina sista matdollars. 15h i en proppfull, skumpig minibuss och 3 thailandska kareokelatar pa repeat och med dagens frukost, lunch och middag bestaende av nagra cigaretter chafforen bjod pa.

Val i Pnom Penh besokte jag S21, fangelset dar de roda khmererna torterade sina offer under forrintelsen som agde rum har pa 70 talet. Besokte aven Killing fields, en av massgravarna. Det blev en mycket tung och mork men samtidigt valdigt insiktsfull dag.

Fest i Pnom Penh! Jag sag en polismotorcykel med en pase med ol pa styret sta parkerad utanfor ett guesthouse och gick in och fann en fodelsedagsfest med fullt os och ett stadigt flode av gratis alkohol.

Central Market, Pnom Penh. Den har grabben salde akta rolexklockor for bara 25 kr!!

Klippning for 20 spann inkl. trimmning av skagget, ja tack!

Land o smiles

Efter 4 manader i naturvackra, rena, och organiserade nya zealand kandes Bangkok som en hard orfil pa kinden nar jag kom hit for ett par veckor sedan. Otroligt varmt -varmt som i blott, ackligt och smutsigt, varmt fyllt av tuk tuk chafforer som nastan drar i en for att tjana ett par kronor pa en taxitur till nagon gudsforgaten bordell eller skraddare.

Jag checkade in pa ett guesthouse pa Koh San road- vad jag misstanker vara formodligen det enda halften av alla backpackers (inkl. mig sjalv) som kommer till bangkok verkligen upplever.

ILLUSTRATION:

Forsta som gallde var att fa till den obligatoriska svenne-kommer-till-sydostasien looken med tank top och snaggat. Jag tog en promenad till narmaste frisorsalong och hittade denna utmarkta poster utanfor!






Klockrent! Istallet for att halla pa att diskutera med frisoren kan helt enkelt bara peka pa vilken modell man vill ha och sen lata honom rocka loss!


Jag tyckte att den i ovre mitten sag helt klockren ut, men efter ett tappert forsok fran frisorens sida kom vi overens om att det helt enkelt inte skulle funka. Det blev den till hoger istallet. Betalar man 18 spann for en klippning och rakning kan man inte klaga, aven om man ser ut som en stridsrakad utter.

ILLUSTRATION:

Efter alldeles for manga tuk tuk turer runt runt denna markliga stad fick jag nog och drog till Koh Tao, en o pa ostkusten av Thailand for att testa pa hela den har grejen med dykning. Forsta fragan jag fick nar jag kom till dykhaket var 'Is it allright if your course is not in swedish?' Jag insag snabbt att det vara rena rama lilla sverige har. Vissa stunder blev jag faktiskt forvanad nar jag horde folk prata nagot annat an svenska.


Dykningen var hursomhelst svinschysst! Hojdpunkterna var att dricka cola ur en burk med sugror pa 30 meters djup, och nattdyket som kandes som att svava i yttre rymden.





Har ar hela patrullen som tog dykcert, Court och Brandon till vanster aka The Butcher brothers som ager ett slakteri i norra kanada , Erwin- varan amsterdamianska instruktor och Hanna the giant fran England.








De tva foljande veckorna spenderades sprutsvetandes pa stranden, med drinkar vid poolen, motorcross i djungeln eller ett dussintals meter under vattnet socialiserandes med fiskar.


ILLUSTRATIONER:





Typ som Pastabaren i Orebro..






Chuck Norris, Charlotte och Betty (aka 'Kanonkulan')

Sharks Bay for de som vill snorkla med hajar.. The good times are killing me!






Nu ar jag i Bangkok och njuter storartat av feberyrsel orsakad av vad jag misstanker vara en matforgiftning fran en dalig baracuda jag kakade haromdagen. Vidare bar det av norrut till Chang mai dar en elefanttrekk vantar. Mitt thailandska visum gar ut den 19e, sa da blir det av att forsvinna in i djungeln i Laos.




Jag maste bara ladda upp den har bilden pa en skoning jag sag nar jag vantade pa min mat i Chum Pohn.









Jag och sleepy man sager 'Ciao ciao' sa lange..

Karusellen fortsatter- drommar skapas, jagas, konsumeras och skapas igen..